I ledaren 27.11 konstaterar Björn Nyberg att det nedsättande ordet ”...'hurri' passerar obemärkt förbi (ishockey) domarnas öron. Om någon däremot slänger ur sig ett 'ryssä' blir det matchstraff”. Han skriver vidare att det inte råder någon oklarhet i spelreglerna utan konstaterar helt riktigt att ”Det som brister är helt klart implementeringen av reglerna”. På samma sätt kan man säga om  språklagen, alla myndigheter känner till den, men den tillämpas inte fullt ut. Det blir inget ”matchstraff” för de som bryter mot reglerna.

Språkkonsekvensbedömning

Finlandssvensk samling anser att det är två olika åtgärder som krävs för att språklagen skall bli ett effektivt medel att bevara språkliga rättigheter. Man bör inför arbetsverktyget språkkonsekvensbedömning för språklagen eller som en separat lag. Detta skulle förhindra att beslutsfattare i ett tidigt skede måste inleda kompletteringar. Ett krav på språkkonsekvensbedömning skulle fokusera på det mest centrala för bevarandet av våra nationalspråk då t.ex. administrativa gränser - med lång verkningstid – fastställs eller vid andra reformer. Exempel. Vilka språkkonsekvenser fick studentexamensreformen (2004)? Jo, att allt fler studerande väljer bort svenskan. Om det är dåligt från förut med kunskaperna i svenska vid rekrytering av personal, hur skall man då i framtiden kunna garantera att språklagstiftningen (genom de anställdas språkkunskaper) kan upprätthållas? En väl utförd språkkonsekvensbedömning skulle ha visat att ett sådant beslut kunde få förödande konsekvenser och gör det fortsättningsvis. En professor vid Tammerfors Universitet meddelade nyligen att kravet på kunskaper i svenska för dom studerande borde mildras ännu mer eftersom gymnasiet inte gett tillräckliga kunskaper i svenska. Flera sådana tunga krav kommer med all rätt att komma tätt de närmaste åren nu när de färdigutbildade studenterna söker arbeten. Vilka konsekvenser kommer ett borttagande att ha på lång sikt vid tillsättande av statliga eller kommunala tjänster? Varje större reform kräver självfallet en noggrann språkkonsekvensbedömning.

Sanktionsavgift eller vite

Språklagen saknar sanktionsmöjligheter. De milda sanktioner ”i form av ord” som Justitieombudsmannen utdelar kan förhalas mycket lång tid innan de börjar verkställas och verkställs kanske aldrig fullt ut såsom det var menat, utan enbart över den minimala gränsen, om ens det.

En sanktionsavgift (även vite) skulle vara ett effektivt medel att öka efterlevnaden av de språkliga bestämmelserna. Den skulle kunna användas mot en klandervärd myndighet, affärsverk eller något privat samfund som fått befogenhet att handha myndighetsutövning.

Om dessa inte - efter att ha uppmärksammats på brister i sin verksamhet - aktar på de skyldigheter som de enligt gällande lagstiftning har så bör sanktions-avgiften (vitet) påföras/föreläggas. Beloppet bör bestämmas enligt kostnaderna för åtgärdernas genomförande och på så sätt att beloppet bedöms nödvändigt för att förmå myndigheten att genomföra åtgärderna.

Låt inte språklagen och språkliga bestämmelser i annan lagstiftning bli en död bokstav utan utdela ”matchstraff” precis om domarna bör göra då någon använder ordet ”hurri” inom ishockeyn.

Finlandssvensk samling rf
Hans Göran Rosenlund
Ordförande

(Publicerad i Vasabladet 29/11 2012 - här med författarens tillåtelse)